





Det är långfredag på Österlen och jag bestämmer mig för att fånga solens nedgång. Egentligen ett ganska enkelt foto men ibland måste jag kapitulera inför det enkla, det är helt enkelt så vackert i sig själv. Jag åkte till två broar och började ställde upp mitt stativ och min kamera. Jag tittade in i solen. Jag tittade från solen. Och när solen nästan var nere letade jag efter gatlyktor och ljus från bilar.
Jag var ute och letade efter ljuset och jag njöt. I en timme stod jag och fotade, händerna var iskalla. Det var precis så svalt att utandningen började ryka. Daggen lade sig på kameran som en hinna.
Att det är så enkelt att skapa sig en minnesvärd kväll är underbart. Jag, en kamera och lite ljus är allt jag behöver.




