För länge sedan visade jag den första halvan av Linda & Stephens bröllop. Nu. Alldeles försenat. Visar jag den andra halvan. Det var så härligt och jag är så glad att jag fick vara med dem och fotografera deras fina dag. Sen får jag en så härlig och varm sommarkänsla i kroppen när jag tittar på bilderna. Det var fina tider. Nu längtar jag till nästa sommar. Nya bröllop. Nya utmaningar. Fantastiska stunder.
Idag har jag fotograferat drinkar på Pontus och på Kåken. Det har varit grymt skoj och bilderna ser finfina ut. Det kommer nog dyka upp några smakprov på bloggen framöver.
Jag älskar svartvita bilder. Det har jag sagt tusen gånger och jag kommer säkert säga det tusen gånger till. Anledningen till min kärlek är framförallt att bilderna blir så mycket mer koncentrerade och känslorna kommer fram. Samtidigt vill jag inte bara jobba i svartvitt och har därför känt att jag vill skapa färgfotografier där känslan blir lik den svartvita känslan. Och det har varit en riktigt utmaning.
Jag har studerat mina favoritfotografers bilder för att se hur de arbetar med färger och utifrån mina efterforskningar har jag arbetat fram min egna stil på fotona. Naturligtvis handlar en stor del om att komponera bilderna rätt från början, men samtidigt är efterbehandlingen oerhört viktig för att se till att bilden ser ut som jag har tänkt mig.
Ovan ser ni ett exempel på hur jag vill att mina bilder i färg ska se ut. Min utgångspunkt har varit att gå tillbaka ett steg och försöka skapa ett utseende som liknar det man får om man fotograferar med film. Jag tycker det är vackert. Bilden blir inte skrikig och jag tycker verkligen att man fångar essensen av stunden när man behandlar bilden på detta sätt. Naturligt och enkelt är min filosofi.
Jag fortsätter med några bilder från mappen som jag skrev om i tidigare inlägg. För det var så befriande att publicera de förra bilderna. De har legat och gnagt i mig. De har funnits en mapp som heter fint som inte har hunnits med. Sånt känns.
Låt mig nu skriva lite om bilderna ovan, för denna gång ska det inte bara vara fint. Denna gång finns det små detaljer som får mitt hjärta att slå volter. Och det måste jag skriva om. Titta på första bilden. Ser ni den lilla skylten med texten “Vår gemensamma bokhylla”. Visst är det vackert? Jag hittade den ute i skärgården, närmare bestämt på Svartsö. Den andra bilden är sommar för mig. Vet inte varför. Vet inte hur. Vet bara att. Det är 100 procent sommar. Inget annat. Och om jag visar 100 procent sommar är det lika bra att visa 100 procent vinter. Inte för att jag gillar det, mer för att jag behöver vänja mig vid tanken. Jag behöver förbereda mig inför de de 6 månaderna vi har framför oss. Och då är det lika bra att se en snöstorm.
En sak till. När jag ändå är igång. En gemensam bokhylla där vem som helst kan gå och ta en bok, det är en symbol för den värld jag vill leva i. Jag gillar nämligen inte en värld där man har en inneboende rädsla för främlingar. Därför är den gemensamma bokhyllan så oerhört fin.
Sitter och tittar igenom några bilder från sommaren och känner en oerhörd saknad. Dels saknar jag sommaren och dels saknar jag alla fina bröllop. Det är alldeles magiskt att få vara med på ett bröllop mitt i sommaren. Det är så varmt och härligt. Bilden ovan är en favorit från denna sommar. Det var ett väldigt hjärtligt ögonblick och jag fick vara där och dokumentera det. Sådana stunder värmer mitt hjärta och jag är glad att jag kan minnas dem nu när hösten är här.