London har på senare år blivit känt för sin fantastiska mat. Dels har det poppat upp en massa fantastiska restauranger. Dels finns det ett antal härliga matmarknader som varit med och definierat London som en matstad. När jag var i London ville jag göra en enkel guide om mat. Tyvärr var jag inte där tillräckligt länge för att göra en så omfattande guide som jag vill. Nedan ser du hur jag hade det och framförallt ser du en massa härliga bilder på mat.

Första dagen gick vi till restaurangen Andrew Edmonds. Det är en liten mysig restaurang som ligger mitt i Soho. Restaurangen känns som det mysigaste lilla krypinnet man kan hitta. Det första jag möttes av var alla vackra blommor. De stod i härlig kontrast till ställets slitna stil.

På Andrew Edmonds åt vi tortellini med getost och valnötter. Det var makalöst gott och jag blev mätt som en plätt. Kyparen rekommenderade en snustorr Chablis till maten och jag blev mycket nöjd med den också. Att dricka vin till lunchen känns väldigt lyxigt.

På kvällen vandrade vi till Chelsea. Jag gillar den stadsdelen. Lite exklusiv och väldigt mysig. Vi gick till en restaurang som heter Tom’s Kitchen. Den drivs av kändiskocken Tom Aiken. Han är mycket intresserad av ekologisk mat och det genomsyrar hela stället. Jag beställde det bästa jag vet, hamburgare. Den grillades till en perfekt temperatur och serverades med makalösa pommes frites.

Jag var tvungen att ta en närbild på potatisen. Det smakade nästan godare än vad det ser ut. I bakgrunden ser du en röd burk. Den innehåller hemmagjord ketchup, fatta, hemmagjord ketchup.

En av kockarna på Tom’s Kitchen. Han var coollugn hela kvällen. Det gillar jag. En kock som är så himla duktiga på det han gör att han, trots att han är mycket att göra, är helt lugn.

Avslutningsvis drack jag en espresso. Den serverades i en opraktisk kopp i metall. Jag fick vänta i cirka 10 minuter innan det gick att ta i koppen.

När vi gick hem tog jag denna bild. Det var lite dålig belysning, men om man tittar noga ser man att det står Tom’s Kitchen på fasaden.

På fredagen gick vi till Notting Hill och Portobello Road. Där tittade vi på marknaden och hade det väldigt bra. Det bästa var när vi slank in på Hummingbird Bakery. Det är inte ett ställe man blir slank på. De serverade makalösa cupcakes. Vi delade på en med massor av choklad och en finfin topping bestående av philadelphiaost och socker.

Efter vår promenad i Notting Hill vandrade vi genom hela Hyde Park ner mot Chelsea. Där gick vi till den fina lilla ekologiska kedjan Daylesford Organic. Det är ett litet ekologiskt varuhus som drivs av en adlig familj. Där kan man både köpa med sig mat hem och äta där. Naturligtvis sitter man vid långbord och äter. Vi började med att beställa lite bröd med olivolja och balsamvinäger. Att så lite kan vara så gott.

Jag beställde risotto med persilja. Grönt och gott.

Min flicka beställda endivesallad med fetaost. Det var sagolikt gott. Endive är lite lagom beskt och tillsammans med vinäger och ungsbakad rödlök blev det en välbalanserad anrättning. Det är enkelt att laga endivesalladen hemma. Så gör det om ni känner för det.

På Daylesford gör de sin egen ketchup och marmelad i små fina burkar.

När man har semester får man äta efterrätt på lunchen. Jag åt rabarberpaj med grädde. Grädden var ovispad vilket både kändes ovanligt och ovanligt gott. Förresten. På engelska heter rabarberpaj Rhubarb Crumble. Jag tycker att det låter så härligt. Jag åt rhubarb crumble. Jo, jag tackar.

Flickan min åt en rabarbertarte med vit choklad. Den var nästan lika god som min rhubarb crumble.

Fredagskvällens middag åt vi på E&O. Tyvärr var det alldeles för mörkt i restaurangen för att kunna fotografera. Så. Det blir inga foton därifrån. Men det är en riktigt bra restaurang som ligger i Notting Hill.

På bilden ovan ser du en bild från lördagsmorgonens äventyr. Vi var på Borough Market och där kan man köpa färska ostron.

Att vandra omkring på Borough Market är tortyr. I alla fall om man älskar mat. Där finns allt gott mellan himmel och gjord. Titta på parmesanosten. Vällagrad och onskefullt god.

Svamp. Sparris. Kronärtskocka.

Buffelmozzarella. Läckert.

Tomater i alla färger man kan tänka sig. Och aubergine i sin normala färg.

Ekologisk juice som är himla god. Vi smakade på rödbetsjuice. Det var riktigt gott. Om man vill köpa juice från Chegworth Valley i Stockholm kan man göra det på bageriet Bakery & Spice. Och om man ändå är där kan man passa på att köpa med sig deras underbara bröd.

Vällagrad Stiltonost.

Jag gör det enkelt för mig och skriver bara en sak. Choklad.

Ännu enklare. Mer choklad.

På en ostbutik vid Borough market lagras cheddarosten på plats. I butiken finns det en dusch som ser till att lokalen är lagom fuktig. Jag tror att cheddarosten trivs mycket bra.

Om det gick att köpa fisk som var upplagd på detta sätt i Sverige hade jag köpt fisk oftare.

Efter marknaden var det återigen dags för lite shopping i centrala London. Därför gick vi och åt på Wagamama. Det var gott. Inte exceptionellt, men ett bra ställe att glida in på när man är ute och shoppar. Jag vet inte vad det är vi äter. Men den övre soppan var mild och god.

Min soppa var inte mild. Men god. Jag åt så jag svettades vilket känns lite dumt.

Lördag kväll. Vi åt middag på enstjärniga restaurangen St. John. Restaurangen är känd för så kallad “Nose to tail cooking”. Det innebär att får chansen att smaka delar på djuret som man inte är van vid att äta. Fergus Henderson som grundade restaurangen har en väldigt vördnasfull inställning till djuren som serveras och på St. John slänger man inte iväg mat i onödan. Om ni ska äta en middag i London ska ni gå till St. John. Men boka i god tid, borden går åt som smör i solsken.

Min flicka började middagen med krabba och bröd. Det var väldigt gott i all sin enkelhet.

Jag åt ankhjärta. Mycket gott.

Sen åt jag kanin med bacon.

Flickan min åt kalv med aioli.

Till det åt vi sallad. Enkel och god.

St. John har ett eget bageri. Härligt.

Från bageriet kan man få helt nybakade madeleiner. I princip nybakad sockerkaka. En madelein och ett glas gott dessertvin är allt man behöver. Jag lovar.

Men vi var glupska. Så vi åt profiterolls. Men det vet ni redan.

Vad vill jag då säga med min guide till London. Framförallt vill jag berätta om London som matstad. Det är en alldeles speciell känsla att vandra runt i staden och äta gott. Om ni åker dit så tycker jag verkligen att ni ska ta er tid och gå till de lite mer speciella restaurangerna. Passa er noga för turiststråken. Framförallt så tror jag att man måste läsa på noga innan för att hitta pärlorna. London är en alldeles för stor stad för att vandra runt och leta efter bra restauranger på måfå.

Snipp snapp. Ovan ser ni en matälskande fotografs guide till London.