Någon gång om dagen ställer jag mig följande fråga: är det redan gjort? Är det någon före mig som tänkt precis som jag? Som redan har gjort den bilden jag gör? Det är viktigt för mig. Frågan om att vara unik, inte bara i att ingen har tagit exakt samma bild, utan även att ha en unik stil. Inte något överdrivet. Men jag vill ha min stil på mina bilder. Mina bilder ska se ut som de gör, för att jag gillar dem just precis så.

Jag tittar på andra för att hitta mig själv. Det är så jag lär mig. Jag observerar och utvecklar mig själv. Jag frågar sällan hur. Jag observerar och försöker räkna ut hur personen har tagit fotot. Det är en tidskrävande process. Det hade varit enklare att fråga, men jag vill inte det. För mig är det viktigt att verkligen förstå hur bilden är konstruerad och om jag får det förklarat för mig så behöver jag inte tänka. Och om jag inte tänker förstår jag inte.  

Bilden ovan är tagen av Diane Arbus. Och jag har inte en aning om hur hon har gått tillväga. Det känns nästan overkligt att en människa kan ta en så fantastiskt bra bild. Fotot innehåller så många element som tillsammans bildar något fantastiskt. Enkelt på ytan. Men för mig känns det som jordens största utmaning. Att fylla en bild med så mycket information och samtidigt göra det så enkelt. Diane Arbus var en mästare på det. Hon gick rakt på och fyllde sin foton med livet. 

1971 tog hon sitt eget liv. 48 år ung. Ett fint galleri med Diane Arbus bilder finner du här. 

Många av världens kända fotografer har gått utanför samhällets gränser och visat en del av världen som vanligtvis inte visas upp. Det tycker jag är fantastiskt. Det är som att det är deras kall att visa världen som den är.

En bra bild kan förstärkas och därmed bli bättre. Men en bra bild bygger alltid på att man lyckats fånga någon form av känsla. Som fotograf ska man förstärka känslan. Inte förvränga den.

Mina förebilder har tagit fantastiska bilder som inspirerar och engagerar. Och gemensamt för alla bra foton är att de förmedlar en känsla. Och vem passar bättre som förebild när det gäller känsloförmedling än Diane Arbus?