Jag kan inte hålla mig. När jag var i Barcelona hade jag äran att besöka Camp Nou och se Barcelona när de spelade sista hemmamatchen för säsongen. Matchen som sådan var värdelös eftersom alla bra spelarna vilade inför finalen i Champions League. Men stämningen. 100 000 överlyckliga och fotbollsgalna spanjorer var underbart att se. Jämfört med att se fotboll i Sverige var det en fröjd. Inget töntigt fotbollsvåld. Bara kärlek till fotboll och till Barcelona FC.

Efter matchen hyllades spelarna av publiken och glädjen visste knappt några gränser. Puyol, Eto’o, Henry, Messi, Iniesta och Xavi mfl. var gudar. Och publiken hyllade dem som om det inte fanns någon morgondag.

Mitt bland alla 100 000 människor satt jag och njöt.